Fia med Knuff

Vad ar Fia med Knuff?

Fia med Knuff ar Sparriges mest klassiska sallskapsspel, en variant av det internationellt kanda Ludo. Spelet har funnits i svenska hem sedan borjan av 1900-talet och ar for manga det allra forsta sallskapsspelet de spelar som barn. Konceptet ar sa enkelt att det knappt behover forklaras: kasta tarningen, flytta din pjas, och forsok att fa hem alla fyra pjaserna fore alla andra.

Det ar inte ett strategiskt djupt spel, och det ar inte meningen heller. Fia med Knuff handlar om gemenskapen runt bordet, om barns forsta kontakt med spelregler och om den unika blandningen av gladje och frustration som bara ett tarningsspel kan ge.

Hur fungerar spelet?

Varje spelare har fyra pjaser som borjar i sitt bo. For att fa ut en pjas pa planen maste du kasta en sexa. Sedan flyttar du medsols runt planen det antal steg som tarningen visar. Om du landar pa en ruta dar en motstandares pjas star knuffar du hem den till boet, och motstandaren maste kasta en ny sexa for att fa ut den igen.

Malet ar att ta sig hela varvet runt planen och in i malgangen i mitten. Du maste kasta exakt ratt antal for att na hela vagen in. Den spelare som forst far hem alla fyra pjaserna vinner.

Det finns inga beslut att fatta utover vilken pjas du ska flytta nar du har fler an en ute pa planen. Den enkelheten ar bade spelets styrka och svaghet. Det gor att alla kan spela, men det innebar ocksa att resultatet helt beror pa turen.

Vem passar Fia med Knuff for?

• Familjer med smarre barn fran cirka fyra ar
• Morforeldrar som vill ha ett spel att dela med barnbarnen
• Barnkalas dar det behoys en enkel aktivitet
• Alla som soker ett snabbt spel utan regler att forklara

Vart omdome

Fia med Knuff ar inte ett bra spel om man bedomer det efter moderna sallskapsspelsstandarder. Det saknar strategi, det ar orattvist och det kan vara frustrerande. Men att avfarda det vore att missa poangen helt.

Fia med Knuff ar ett kulturellt fenomen som forenarar generationer. Det ar spelet som lar barn att vanta pa sin tur, att hantera besvikelse och att gladas at framgang. Det ar spelat som alltid finns i mormors skapp och som alltid far fram ett leende. For det det ar, en enkel, gemensam stund runt bordet, ar det svart att klaga.